Till de unga Utgifvarne af Lärkan.

Då jag, i anledning utaf en af Hrrne uttalad önskan, genomsökte en hop gulblekta papper, hittade jag medföljande försök, hörande till en längesedan ”hädangången” poetisk nybegynnares litterära qvarlåtenskap. De äro af honom författade till största delen i hans första ynglings-år, de enda som han sorgfritt fått egna åt ”den glada konsten”. Då han således vid författandet af dessa försök var ungefär af lika ålder, som Hrrne, hoppas jag att han får sluta sig till Er begge, såsom en jemnårig, så mycket hellre som detta ej kan medföra annat än ett godt förebud. Om det nemligen får tagas för gifvet att af unga skalde-pilgrimer åtminstone en bland tre kommer att tröttna innan han hinner Pindens höjd, och det, för ifrågavarande fall, längesedan är afgjordt, hvem denne ene är; återstår för Er två andra ett så mycket säkrare hopp att nå det eftersträfvade målet, hvartill undertecknad af allt hjerta får önska den bästa framgång. Nvr.