Finlands Sångmö.

De unges sång i Suomis land, Hvi är hon allvarsam? Hvi skymtar glädjen ej ibland I skaldens qväden fram? Han till sin drömverld längtar blott, Dit ingen dödlig når, Och tung han känner lifvets lott I lifvets första vår, Då ungdomen i rosig glans Så huld mot honom ler, Då knappt, som tår, ur glädjens krans En perla fallit ner. Hvi välja så med dyster håg Blott smärtan sig till vän? Vi drifvas ej på tidens våg Mot idel sorger hän. Det moln sig kring oss lägrat har Skall solen snart förströ; Der tindrar mången stjerna klar Utöfver stormig sjö. Men skalden ser ej stjernans brand, Blott nattens skuggor ser; Och sångmön suckar i vårt land, Men ganska sällan ler. T***.