KANARIEFÅGELN.

u grymma död, som tagit bort Pipi, vår bästa vän! Ack! Pipis lefnad var så kort Och oskuldsfull var den. På våra skuldror ned han slog, Han åt utur vår hand, Utur vår mun han socker tog, Och var ej rädd ett grand. Nu är du död, nu är du kall, Pipi, vår egen vän, Och våra tårars heta svall Ej ge dig lif igen. Farväl, Pipi! Uppå din graf En rosenbuske står; Vi satt den dit, som minne af En kärlek, varm som vår.