61. En bergklint.
Reading edition
1. En bergklint skroflig, hård och kal, Sig reste midt i dalen Bland rosors mäng till tusental, Och solens strålar föllo på Så väl de fagra rosor små Som på den hårda stenen grå I gröna blomstersalen.
2. Och arlaregn och serlaregn Mildt himlen ömsom gifver Åt alla der i dalens hägn. Då sände rosorna sin doft Så tacksamt upp till himlens loft, I grönska klär sig jordens stoft, Men stenen kal förblifver.
3. Välsignelse för blad och rot Af himlen solen bördar Och tar i öppen famn dem mot. Men stenen hård och sluten var För himlens skatter alla dar, Och derför står han blott och bar Midt ibland rika skördar.
4. Om i ditt hjerta det fins sten, Om stenbemängd hvar gömma, Låt Jesus göra marken ren, Så att Guds kärleks solljus må Liksom hans nådaregn också En emottaglig jordmån nå Och in i hjertat strömma.