207. Närmare, Gud, till dig.
Reading edition
1. Närmare, Gud, till dig, Närmare dig! Om ock ett kors det är, Som lyfter mig, Är blott min själs begär Ständigt att komma här Närmare, Gud, till dig, Närmare dig.
2. Skild ifrån dig, o Gud, Fridlös jag gått. Aldrig i verldens tjenst Hvila jag fått; Men se’n till dig jag flytt, Suckar jag städs på nytt: Närmare, Gud, till dig, Närmare dig.
3. Om du med blomster strör Lefnadens stig, Eller om sorgens moln Hopas kring mig. Är det mig lika godt, Om det mig förer blott Närmare, Gud, till dig, Närmare dig.
4. Och när mitt vandringslopp Slutas en gång, Och uti frihet byts Jordlifvets tvång. Föres jag vid din hand, Fri ifrån stoftets band, Närmare, Gud, till dig, Närmare dig.