20. ORD TILL EN FINSK MELODI.
Reading edition
Ensam går jag törnens stig, Glömd af alla vänner, Glädjen var ej gjord för mig, Sorgen blott mig känner. Stjernan log En flyktig timma, Men hon dog I nattens dimma: Glädjen var ej gjord för mig, Sorgen blott mig känner.
Allmagt! du ju lofvat har Skydd åt dem, dig dyrka; Gif en värnlös dygd försvar, Gif den svaga styrka: Gif mig mod, Den stund jag strider, Tålamod, Den stund jag lider Allmagt! du ju lofvat har, Att ge dygden styrka.
Vänskap! kom att ur mitt bröst Utan grymhet rycka Taflan af min lefnads tröst, Taflan af dess lycka! Läk det sår, Din klokhet rifver, Med den tår, Din ömhet gifver: Vänskap! du är sorgens tröst, Du är glädjens lycka!