MYCKEN LÄRDOM HAR GJORT DIG RASANDE.
Reading edition
En oxhandlare i Barmen hade en son, som han ansåg för ett stort ljushuvud och därför lät studera i Leipzig. Under ferierna vistades han hemma hos föräldrarna. En afton, då far och son sutto i förtroligt samspråk, frågade den förre:
— Vad studerar du egentligen?
— Filosofi, var svaret.
— Vad är det för någonting?
— Det är svårt att förklara med få ord, sade sonen, och du skulle nog inte heller förstå det, men jag skall söka klargöra saken genom ett exempel. Du tror ju, far, att du är i Barmen?
— Ja, och det är jag också.
— Nå, jag skall med tillhjälp av filosofien bevisa, att du inte är i Barmen.
— Så, det skall bli nöjsamt att höra.
— Alltså: Om du är i Barmen, så är du inte i Leipzig.
— Nej, jag är inte i Leipzig.
— Men om du inte är i Leipzig, så är du någon, annanstans. Inte sant?
— Naturligtvis.
— Nå, men är du någon annanstans, så är du inte i Barmen, vilket skulle bevisas.
— Jaså, är det så? sade oxhandlaren och försjönk i djupa tankar.
Bäst det var, reste han sig upp och gav sin förhoppningsfulle son en kraftig örfil.
— Far! ropade denne bestört. Vad slår du mig för?
— Jag? sade denne skenbart lika förvånad. Inte har jag slagit dig.
Jo, visst gav du mig en örfil, jag känner den än.
— Jag har inte slagit dig, och det kan jag bevisa med tillhjälp av din filosofi. Du är ju i Barmen eller hur?
— Jo visst.
— Men såsom du nyss bevisat mig, är jag inte i Barmen utan någon annanstans, men är jag någon annanstans, så kan jag ju inte ha slagit dig.
(Tyskland)