Omaka lekkamrater.

"Nej, nej du, pass vackert! Gulduniga små Ej leka med valpar, det bör du förstå. Och ge dig på språng, och det genast på stund! Du eljest skall se, jag är skarp nog i mund." "Vov, vov! Ja, nog ser jag du spetsnosig är. I fyrsprång är bäst ge sig af från det här. Jag lekte 'ta fatt' med de lustiga små, Men skada dem tänkte jag aldrig uppå." "Nej visst, kan så vara. En klumphans som du Förstår ej, hvad omsorg man har såsom fru, Förstår ej, att småbarn så varsamt bör ta's, I synnerhet släkter af finare ras." "Vov, vov! Jaså, är du af finare, du? Jag ville dock aldrig dig ha såsom fru. Men näpna jag fann de gulduniga små. Och kommer tillbak's—ja, det gör jag ändå." Anna H—m Preinitz.