SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.

LINGONSYLT MED VANILJ.

Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika med en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter bär.) Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i värmda krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.

SVART VINBÄRSSYLT.

1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl. Då sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få koka i 20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar, som förut blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett vaxadt papper doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter burkarna öfverbindas med pergamentpapper.

KRUSBÄRSSYLT.

Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och aftorkas väl samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet upphälles i burkar. Användes som fyllning i tårtor eller som mellanlägg i syltpannkaka.

ÄPPELGELÉ.

Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en grof handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles ånyo i syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under flitig skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft hällas på en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att upphällas i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.

RÖD VINBÄRSSAFT.

8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten, och få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå till nästa dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft tages ½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter och skummas väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra flaskor, som genast korkas och hartsas.

SAFT AF SVARTA VINBÄR.

3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt kokas, tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att afrinna. Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter saft. Kokas och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra flaskor, som strax korkas och hartsas.

HALLONSAFT.

6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter kokande vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då saften afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en silduk för att själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så länge skum visar sig. Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.

KRUSBÄRSSAFT.

10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka jämte ½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas kring kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes öfver. Krukan ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas i kokning och sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet kallnat, upptages krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges samt slås i en syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften får nu koka i 30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras och förvaras som annan saft. Bären kunna sedan användas till kräm, soppa och tarfligt sylt.

FLÄDERBÄRSSAFT.

Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes öfver svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas därefter i en silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼ timme med 125 gr. socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen. Saften hälles varm på flaskorna, som strax korkas och hartsas.

ÄPPELSAFT.

5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver elden med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan upphälles i en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med 250 gr. socker till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas väl, hvarefter den upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles sedan på torra flaskor, som korkas och hartsas.

ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.

Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt stoppas i rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med ståltråd, och buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan buteljerna lägges mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som bringas i kokning. Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast till hälften fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.

FÖRVARING AF RABARBER.

Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små tärningar. Dessa stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten samt korkas och hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet, hvari de förvarats, tagas med.

INKOKNING AF BLÅBÄR.

Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till en tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter. Ösas varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas. Inkokta på detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas till soppa och kräm.

MOROTS-MARMELAD.

Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna strimlor. Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med litet vatten och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl, hvarefter morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i långa, mycket fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under tiden. Marmeladen hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den kallnat. Bredes på rostade hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan godt ersätta apelsinmarmelad.

SMÅ ÄTTIKSGURKOR.

Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och sköljas sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka och öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes och ställes i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med kryddnejlikor, hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar; silas och får svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna. Krukan täckes med ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit fullkomligt kall.

SALTGURKOR.

60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar, hvarefter de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå omlindas hvarje gurka med vindrufsblad, om sådana kunna anskaffas, i annat fall med svarta vinbärsblad. I en träspann eller stor stenkruka nedläggas sedan gurkorna hvarfvis med dillkronor, körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och 50 gr. spansk peppar. Sedan blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt (1 liter vatten, 1 dl. ättika och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna, hvarefter tyngd pålägges. Så mycket lake bör blandas, att den står minst 5 centimeter öfver gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken väl hvarje dag.

KRIKONSALLAD.

2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl. ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till andra dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången iläggas krikonen och få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles tillbaka i krukan, som genast öfverbindes.

STEKSALLAD AF RABARBER.

Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och 2 skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett hastigt uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.

TORKADE SPRITÄRTER.

I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå kvar, tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres flitigt, så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i tunna tygpåsar.

TORKADE ÄRTSKIDOR.

Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas i en kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en ärtas storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen och upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.

FALSK KAPRIS.

I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken och korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och läggas sedan i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och förvaras i källare. Äro färdiga efter ett par månader att användas som tillsats i åtskilliga kött- och fisksåser, sallad m. m.

FÖRVARING AF ÄGG.

1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt vatten och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl. Häri nedläggas nu fullkomligt färska ägg, så många, som rymmas i vätskan, som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf höns, kan man för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är man fullt säker på deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara öfver 2 dagar gamla. Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra hela tiden förvaras i källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt friska från mars månad ena året till början af juni det därpå följande. Skola äggen löskokas, bör man först med en fin nål sticka några små hål i skalet, eljest vilja de lätt spricka sönder.

FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.

Ifall man på en gång köper in ett större parti Zeniths margarin, som är packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga detsamma och packa det mycket hårdt i mindre porslins- eller stenkrukor. Öfverst i hvarje kruka lägges en ren linnelapp, doppad först i kokande och sedan i kallt vatten samt väl urvriden. På denna lägges ett lager fint salt; lappen vikes in kring kanten, och krukorna öfverbindas med s. k. smörpapper och ställas i källare. I mångas tycke blir margarinet bättre efter 2 à 3 veckors förvaring på detta sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12 veckor.

TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.

Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt. Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med trådar. Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1 liter) och häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt att afrinna och upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra. Därefter stötas de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som korkas och förses med etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin gröna färg och ge god smak åt såväl sås som soppa.