Det nya statsskickets tid. (continued 2)

Albert Engström.

En stor och äkta humor men med en underström av djupt allvar äger tecknaren

Albert Engström (född 1869), mest känd genom sin tidning Strix. Sedan många år bosatt i Stockholms skärgård har Engström därunder i grund studerat och lärt känna skärgårdsbon, som han icke blott i bild utan även i ord tecknat bättre och vederhäftigare än någon annan svensk författare efter Strindberg. Sina skärgårdsberättelser jämte andra skildringar har han samlat i flera små böcker (En bok, En bok till, Genom mina guldbågade glasögon, Kryss och landkänning, Bläck och saltvatten, Hemma och på luffen m. fl.). Engström är även en humoristisk reseskildrare, såsom i boken Åt Häcklefjäll, i vilken han redogör för en islandsfärd.

Jane Gernandt-Claine.

Jane Gernandt-Claines (född 1862) böcker innehålla färgrika bilder från utom Europa belägna länder (I pagodernas land, När sjön går hög).

Marika Stjernstedt.

Vår tids kvinna, särskilt kvinnan i de övre samhällslagren, har fått sin skildrare i

Marika Stjernstedt (född 1875). Av hennes böcker ha i synnerhet novellen Gena, romanserien Vägarna och berättelsen Alma Wittfogels rykte vunnit erkännande.

Anna-Lena Elgström.

Från motsatta folklager hämtar däremot

Anna-Lena Elgström (född 1884) ofta sina motiv. Kraftigt och målande har hon tecknat bilder från de urspårades och eländas värld, ofta från de allra djupast sjunknas (Gäster och främlingar, Fattigfolk) och hennes berättelser erinra ganska mycket om den ryske författaren Maksim Gorkis böcker. I sitt senaste värk (Stjärnan, vars namn är malört) har hon mestadels hämtat motiven från Italien.

Ellen Key.

Bland det nutida Sverges mest framstående skriftställare märkes även

Ellen Key (född 1849) vilken började som litteraturhistorisk författare med några förträffliga teckningar av Ernst Ahlgrens, Anne-Charlotte Lefflers och Almquists livsgärning. Det är emellertid som tänkare och författare i religiösa, filosofiska och sociala frågor Ellen Key vunnit berömmelse och förvärvat sig en stor läsekrets, företrädesvis i utlandet. Bland hennes arbeten märkas föredraget Missbrukad kvinnokraft, i vilket hon vänder sig mot överdrifter i den modärna kvinnorörelsen, och Barnets århundrade, vari hon framlägger sina tankar i uppfostringsfrågor. De stora värken Tankebilder och Livslinjer innehålla Ellen Keys livs- och världsåskådning, hennes åsikter om kärleken och äktenskapet, om religionen och om samhället.

En allvarlig övertygelse och en varm människokärlek prägla alla Ellen Keys böcker, vilka alltid föranlett livliga meningsutbyten och oftast mött mycken motsägelse. De äro skrivna i en bildrik och medryckande stil. Sin högsta värkan når Ellen Key dock i det muntliga föredraget. Hennes böcker ha på främmande språk, särskilt tyska, utgått i stora upplagor, och Ellen Key är i närvarande stund ett av den svenska litteraturens ryktbaraste namn.

Den ökade folkbildningen har medfört, att läslusten hos vårt folk tilltagit, och för att tillfredsställa denna ha på många ställen folkbibliotek blivit inrättade. Dessa understödjas av stat och kommun. Dessutom ha skönlitteraturens förnämsta alster genom utgivandet av prisbilliga upplagor gjorts tillgängliga för en större allmänhet.

Våra dagars mest spridda lektyr är emellertid tidningarna, som numera trängt fram till såväl kojan som palatset, och som utöva ett stort inflytande på folket.