Konstnärens kärlek.
Reading edition
O hvarthän? o hvilken längtan!
Hvilken storm och eld och trängtan,
Hvilken oro mig förtär!
Ej jag frid, ej svalka finner,
Himmelsstormande det brinner,
I mitt hjerta kamp det är!
I min barm i drömmar sluten,
Lätt af morgonglans omfluten,
Full af frid låg himlen blå;
Men nu sväfva bilder ljusa
I min dröm, mig locka, tjusa,
Och min frid i bojor slå.
Färger stån mig bi, och toner!
Diktkonst, – kom från högre zoner!
Hjelp mig skildra hvad jag ser!
Hjertat högt af längtan sväller,
Vemodståren så varmt framqväller,
Kärlek! – hvilka qval du ger!
72Ja, det kärlek är! – jag känner,
Hur det flammar klart och bränner,
Hela verlden ville jag
I min fulla famn omsluta,
Saligt drömma, – saligt njuta
Lifvet i ett andedrag.
e ***
73