Note 1 — KEMISK STORINDUSTRI
Reading edition
Se »Fabrikationssiffror» uti Sv. Kem. Tidskr. 1891: 129.
2. Se »Fabrikationssiffror» uti Sv. Kem. Tidskr. 1892: 14.
3. 1878 förlorades ännu 10 à 20 kg per ton soda, men nu anses 1 kg för mycket.
4. D. R. P. 21593, 41990 och eng. pat. 1974/1887.
5. Litteratur: H. Schreib: »Die Fabrikation von Soda nach dem Ammoniakverfahren». Springer, Berlin. H. Schreib: Ch. Ztg band 30, Jurisch: Ch. Ztg band 30 och Ch. Ind. 1907.
6. Ch. Ind. 1905: 51.
7. Jfr. Z. f. a. Ch. 1906: 1782.
8. Ch. Ind. 1905: 53.
9. Samt uti T. T. K. 1903: 14.
10. Z. f. a. Ch. 1904: 1358.
11. Ch. Ind. 1906: 528.
12. Z. f. a. Ch. 1904: 1361.
13. Litteratur: Ch. Ind. 1902: 476, Ch. Ztg. 1907: 208, Grossmann. »Die Bedeutung der chem. Technik für das deutsche Wirtschaftsleben». Knapp, Halle 1907 samt Schultze: »Die Entwickelung der chemischen Industrie in Deutschland seit dem Jahre 1875». Tausch & Grosse, Halle 1908.
14. Z. f. a. Ch. 1904: 1908.
15. Journal of the Soc. of Ch. Ind. 1898: 305.
16. Ch. Ind. 1905: 22).
17. Z. f. a. Ch. 1907: 1382).
18. Z. f. a. Ch. 1903: 1164.
19. Z. f. a. Ch. 1902: 1101.
20. Ch. Ztg 1907: 408.
21. Ch. Ind. 1905: 51.
22. Ind. Norden 1907: 280.
23. Ch. Ind. 1900: 420, 1901: 540, 1903: 492 och 1906: 528.
24. Siffrorna här gälla åren 1904-06.
25. Träspriten återfinnes i statistiken under »Spirituösa och andra dryckesvaror m. m.»(!)
26. Konsumtionen af brännvin, omräknadt till liter absolut alkohol per innevånare, utgjorde i följande länder:
1830 1898
Sverige 27,1 3,9
Tyskland — 4,4
Frankrike — 4,3
Österrike-U. — 3,5
England — 2,2
Danmark — 9,4
Ryssland — 7,1
Norge 8 1,7
Dessa siffror äro hämtade ur Ost, Techn. Chemie, där Sverige glänser med nämnda rekordsiffra.
27. Den princip, som tillämpas vid fosfortändstickorna, att exportera det, som anses skada egna landet, står ju också här till buds, så att, om vi någon gång råka upprycka ett hvetestrå, detta då icke undanhålles den öfriga mänskligheten.
28. Jfr. Z. f. a. Ch. 1907: 2013 och 1908: 5-9 samt Ch. Ind. 1907: 614.
29. Se sidan 41, Ind. Norden 1905: 203, 1908: 82, T. T. 1908: 94.
30. Z. f. a. Ch. 1907. 905.
31. En säkerhetsväg synas grundarne för det med ett kapital på £ 20,000 nyligen bildade Sharp Granite Co i London anse sig ha slagit in på, då de förenat en af gammalt ganska lönande fabrikation med en ny och opröfvad. De vilja nämligen tillverka cement och — ädelstenar. Ch. Ztg. 1907: 1249.
32. Jfr T. T. 1907: 285; Ch. Ztg 1907: 839.
33. Jfr »Betydelsen af samarbete inom industriella verk». T. T. 1908: 93.
34. Jfr T. T. 1907: 206, Ind. Norden 1907: 168 och Z. f. a. Ch. 1906: 1575.
35. T. T. K. 1907: 31; Ind. Norden 1907: 110.
36. T. T. 1907: 149.
37. Se sid. 108 äfvensom T. T. 1907: 4.
38. T. T. 1907: 223.
39. Jfr. Z. f. a. Ch. 1899: 559.
40. = c:a 2 ton chilesalpeter med 16 % N eller 1,6 ton svafvelsyrad ammoniak med 20 % N. Kväfvehalten uti kalkkväfve kan för öfrigt variera mellan 12 och 22 %. Kalksalpetern förekommer i handeln i två kvaliteter: med 8-9 % N och med 13 % N.
41. Borchers: Z. f. Elektrochemie Bd. 6: 63 och 172 samt Erlwein: Z. f. a. Ch. 1907: 351; Jfr. äfven T. T. K. 1907: 113.
42. Ang. nya metoder etc. se Ch. Ind. 1908: 132.
43. Ch. Ind. 1907: 517.
44. Ferchland: »Die elektrochem. Industrie Deutschlands» och Ch. Ind. 1907: 520.
45. Beträffande nya förslag på detta gebit hänvisas till Ch. Ind. 1908: 128.
46. Z. f. Elektrochemie 1906: 551 och Ch. Ztg. 1907: 524 samt svenska pat. 24087.
47. Ch. Ind. 1905: 701 och T. T. 1907: 100 samt svenska pat. 24086.
48. Z. f. a. Ch. 1907: 351 och Ch. Ind. 1907: 321.
49. T. T. K. 1907: 113.
50. Ang. andra metoder och ny litteratur se Ch. Ind. 1908: 83.
51. Jfr. T. T. 1906: 231 och Ind. Norden 1906: 271.
52. Ch. Ind. 1908: 85.
53. Jfr Z. f. a. Ch. 1906: 1569, 1908: 274, Ch. Ind. 1908: 124 och 181, Ch. Ztg. 1908: 339, 352, 442, Le Genie Civil 1908: 285, Svenska pat. 23808.
54. Jfr Ch. Ind. 1908: 92 och svenska pat. 24340.
55. D. R. P. 124977; 126241; 149594; amerik. pat. 775953 och 785161.
56. Ch. Ztg. 1908: 343.
57. Angående nya elektrolysapparater etc. hänvisas till Ch. Ind. 1907: 518.
58. Se t. ex. svenska patenten 21223 och 21922, amerik. 879129 samt Z. f. a. Ch. 1906: 923.
59. Enligt metoder af Linde, Claude, Société L’air liquide m. fl.
60. Jfr T. T. K. 1907: 142.
61. Jfr Ch. Ind. 1907: 518.
62. Sv. Kem. Tidskr. 1892: 14, Z. f. a. Ch. 1901: 844, T. T. K. 1907: 155.
63. Z. f. a. Ch. 1901: 216.
64. Z. f. a. Ch. 1901: 215, 851 och 1234.
65. Z. f. a. Ch. 1901: 852 och 875; jfr D. R. P. 182775.
66. I fråga om aluminiumsalter må erinras därom, att bariumaluminat är det effektivaste reningsmedlet för matarvatten till ångpannor.
67. Ch. Z. 08: 502.
68. Lindblad, J. A. Bih. 1907: 533.
69. Kiseljärn-legeringar föreslås, såsom syrefasta, till kemiska apparater.
70. Jfr t. ex. tyska patenten 175401, 176616, 180141, 182297,191914, svenska patenten 20357, 20756, 21226, amerikanska patentet 719223; Z. f. a. Ch. 1906: 1104; B. d. d. Ch. G. 1908: Bd. 41: 28; Ch. Ztg. 1908: 189. Svenska pat. ans. 343/1908 (titankväfve).
71. Ch. Ztg. 1908: 218.
72. D. R. P. 194879.
73. D. R. P. 86419 och 179515, franska 382001 och amerikanska 875055 samt Ch. Ztg. 1908: 501.
74. D. R. P. 111078, 144150 och 161512 samt franska patentet 342168 och svenska 23958.
75. Dinglers Journal 1899, band 311, sid. 162, Ch. Ztg. 1903: 1093 och D. R. P. 149893.
76. Ang. syntes af fotogen se Ch. Ztg. 1908: 244.
77. Z. f. a. Ch. 1907: 462, jfr Ch. Ztg. 1899: 574 och 1906: 41 samt franska patentet 361379.
78. Jfr. B. d. d. Ch. G. 1908, Bd. 41: 87.
79. D. R. P. 179300.
80. Ch. Ind. 1907: 522, jfr. Z. f. a. Ch. 1908: 389.
81. Jfr. Emil Fischer, »Org. Synthese und Biologie», Springer, Berlin 1908; Jul. Schmidt, »Synthetisch-organische Chemie der Neuzeit», Vieweg & Sohn, Braunschweig.
82. Se Wagner-Fischers Jahresbericht 1898: 1109.
83. Jfr Z. f. a. Ch. 1907: 1265 samt Slingervoet Ramondt, »Zur Geschichte der Kautschukforschung».
84. J. A. Bih. 1907: 558; jfr svenska pat. 23956.
85. Ang. torfvax jfr Z. f. a. Ch. 1907: 1141.
86. Angående alunskifferns utnyttjande genom torrdestillation hänvisas till Z. f. a. Ch. 1898: 87; 1905: 128 och 1583; Ch. Ind. 1900: 118; Ch. Ztg. 1901: 606 och Rep. 203, 1903: 685 och 984, 1904: Rep. 344; D. R. P. 148282 och 159262; svenska pat 17888; T. T. K. 1907; Lunge: Steinkohlenteer, 4 uppl.: 239; Vetensk. Akad. Arkiv f. kemi 1904: n:r 5 samt Hellsing: Skifferoljeindustrien i Skottland och Frankrike. Enligt D. R. P. 195292 tillverkas svart färgstoft (svärta) af stenkol genom extraktion med natronlut och lösningens fällning med en syra.
87. F. Fischer, Z. f. a. Ch. 1904: 946.
88. Med fast mått menas träets verkliga volym i motsats till löst mått, som är volymen af vedtrafven, sedan veden blifvit ordentligt upplagd. 1 m3 löst mått famnved räknas vanligen innehålla ⅔ m3 fast mått.
89. Sv. Kem. Tidskr. 1907 n:r 4.
90. Jfr D. R. P. 144328.
91. D. R. P. 154124.
92. Ch. Ind. 1906: 217.
93. Inaug. Diss. Göttingen 1892.
94. Jfr Frank, Papier Zeitung 1887 N:r 60/63.
95. T. T. K. 1893: 49; Teknikermöt. Förh. 1897: 338 o. 1901: 147 samt T. T. K. 1908: 82.
96. Angående sammansättningen hänvisas vidare till Ch. Ztg. Rep. 1898: 62; Wagner-Fischers Jahresbericht 1898: 1109; Z. f. a. Ch. 1900: 952 och 1307, 1906:1266; 1907: 451; Ch. Ind. 1906: 217; Sv. Kem. Tidskr. 1897 N:r 6 samt Wiesner, Die Rohstoffe des Pflanzenreichs 2 Aufl. II: 40 o. följ.
97. Jfr. Z. f. a. Ch. 1906: 179.
98. Torrdestillation event. med kalk, D. R. P. 181126.
99. Z. f. a. Ch. 1905: 44 och 1906: 1400; D. R. P. 161644, Classen.
100. Jfr. Klason, Sv. Kem. Tidskr. 1891: 1.
101. Oxalsyra finnes i sulfatluten och bildas gifvetvis i ytterligare mängder vid dennas afdunstning och återstodens upphettning. Den bör med fördel kunna af skiljas och vinnas, om upphettningen vid lämplig punkt afbrytes och återstoden efter upplösning behandlas med kalk, såvida man icke föredrager låta natriumoxalatet utkristallisera. [Sid. 130.]
102. Jfr. Ch. Ztg. 1906: 1158.
103. D. R. P. 60653, 68600 och 69217.
104. Z. f. a. Ch. 1907: 2166.
105. Beträffande konstsilkeindustrien hänvisas till Z. f. a. Ch. 1907: 1727, 1908: 343 samt Süvern, Die künstliche Seide, Springer, Berlin 1907.
106. Jfr Sv. Kem. Tidskr. 1900: 185.
107. Bland svensk litteratur angående cellulosa hänvisas till »Nyare undersökningar af cellulosa» af Å. G. Ekstrand, Sv. Kem. Tidskr. 1895: 112 och 164.
108. Z. f. a. Ch. 1899: 51 och 1907: 746.
109. Bericht des Kongresses f. ang. Chemie 1903: II: 570-578, där anläggningskostnad, tillverkningskalkyl etc. anföres.
110. Svenska pat. 25283.
111. I detta sammanhang må erinras därom, att en framstående engelsk professor för en tid sedan yttrat sig gynnsamt äfven om planen att utvinna guld ur hafsvattnet.
112. Euler, Växtkemi I: 87.
113. Ch. Ztg. 1905: 823.
114. Wiesner II: 44.
115. Jfr Krause, Ch. Ind. 1906.
116. T. T. K. 1908: 48.
117. J. A. Bih. 1908: 575.
118. Jfr. Ernst Larsson, Sv. Kem. Tidskr. 1891: 131.
119. Såsom ett exempel på oföretagsamhet torde kunna gälla, att Sverige årligen (tullfritt) importerar närmare 6000 ton förtennt järnbleck med ett värde af öfver 1½ mill. kronor. Svenskarne lära icke tro sig om att få öfverdraget af det dyrbara tennet nog tunnt och ändock jämnt och tätt för att kunna konkurrera med engelsmännen Tennproduktionen i hela världen uppgår f. n. till knappast 100 tusen ton och häraf torde för hvitbleck åtgå inemot ⅓. Det är dock icke troligt, att den engelska hvitbleckstrusten så behärskar tennmarknaden, att ett svenskt verk rent af skulle få svårt att fylla sitt behof af tenn, men gifvetvis måste det svenska verket ha tullssydd. Om någon svensk industri härigenom komme i ogynnsamt läge på världsmarknaden, så kunde den ju erhålla en väl afvägd exportpremie. För järnbleckets betning, innan det förtennes, användes i England arsenikfri saltsyra (Wagner-Fischer, J. 1901: I: 467).
120. Jfr. Lunge, Sodaindustrie.
121. D. R. P. 69059.
122. D. R. P. 79699.
123. D. R. P. 74487.
124. Engl. pat. 7426/1837.
125. Engl. pat. 4122/1879 och 5457/1880 samt D. R. P. 73935, 74937, 74976 och 125389.
126. Engl. pat. 91/1863.
127. Jfr Löwigs kausticering med järnoxid.
128. Engl. pat. 2050/1862 och 5406/1881.
129. Dingl. J. band 197:343.
130. Engl. pat. 11556/1847.
131. Jfr engl. pat. 2121/1867, 2065/1870, 2639/1874, 4311/1891 och norska pat 15757.
132. D. R. P. 72642.
133. D. R. P. 7256.
134. Engl. pat. 629/1866.
135. Jfr D. R. P. 79221 och 81103.
136. Franska pat. 213354.
137. Jfr engl. pat. 3082/1877 och 14977/1888.
138. D. R. P. 138028.
139. Ch. Ind. 7906: 173, jfr franska pat. 384144.
140. D. R. P. 136998.
141. Se äfven amerikanska pat. 870746, Ch. Ztg. 1906: 1295 och Ch. Ind. 1908: 95.
142. Engl. pat. 9555/1895; jfr. ock 3406/1886.
143. Jfr. svenska pat. 24087.
144. Engl. pat. 18835/1890.
145. D. R. P. 82651.
146. Jfr. engl. pat. 2700/1854, 2446/1872, 4371/1887, 5425/1892 samt D. R. P. 195133.
147. Engl. pat. 4122/1879.
148. Angående svafvelsyrlighetens tillgodogörande ur affallsgaser hänvisas äfven exempelvis till D. R. P. 160940. 173329 och Ch. Ztg. Rep. 1908: 40 och 41.
149. Engl. pat. 17657/1887.
150. Jfr. D. R. P. 48220.
151. Engl. pat. 9793/1890.
152. Engl. pat. 2119/1854 och 340/1855.
153. Engl. pat. 895/1879.
154. D. R. P. 31675.
155. Chance, engl. pat. 1495/1888.
156. D. R. P. 41985 och engl. pat. 22523 och 23616/1892.
157. Engl. pat. 1786/1873.
158. Engl. pat. 4922/1886.
159. Verein Chem. Fabriken i Maimheim föreslår (D. R. P. 194994) att blanda svafvelnatriumpulver och natriumbikarbonat och leda vattenånga öfver blandningen. Omsättningen sker enl. formeln
Na2S + 2 Na HCO3 = 2 Na2CO3 + H2S.
160. D. R. P. 80063; jfr. äfven 89119, 93857, 93952 och 108835.
161. Z. f. a. Ch. 1901:852 och 875; jfr. äfven D. R. P. 138219, 174698 och 175416 samt Amer. pat. 877376.
162. Engl. pat. 16676, 17815 och 20012/1890 samt D. R. P. 58399.
163. Jfr. Löwig D. R. P. 21593, 41990, engl. pat. 4364/1882 och 1974/1887.
164. D. R. P. 123862.
165. Det amerikanska fläsket torde ock vara rikligt behandladt med salpeter.
166. Jfr. engl. pat. 3185/1857, 2050/1862 och 1375/1864 samt D. R. P. 195133.
167. Sv. Kem. Tidskr. 1898: 80.
168. Jfr. svenska pat. 23493.
169. I anslutning till detta uttryck må här omnämnas, att den engelska tidningen »Economist» har sökt åstadkomma en sorts affärsbarometer, i det den sedan ett antal år för hvarje månad uppställer en indexsiffra beräknad genom summering af vissa viktigare förbrukningsartiklars (hvete, bomull, järn etc. etc) priser, sådana dessa framgå vid de officiella börsnoteringarne. Denna indexsiffra utgjorde vid slutet af nedan angifna månader som följer:
Dec. 1903 2197 Juli 1907 2571
Juni 1904 2130 Aug. 1907 2519
Dec. 1904 2136 Sept. 1907 2457
Juni 1905 2163 Okt. 1907 2414
Dec. 1905 2342 Nov. 1907 2360
Juni 1906 2362 Dec. 1907 2310
Sept. 1906 2355 Jan. 1908 2309
Okt. 1906 2458 Febr. 1908 2266
Nov. 1906 2501 Mars 1908 2263
Dec. 1906 2499 April 1908 2195
Maj 1907 2601 Maj 1908 2188
Indexsiffran för Maj 1907 är den högsta, som någonsin förekommit. (Affärsv. 1908: 763). De anförda siffrorna antyda en kurva, som synes löpa ungefär parallell med kurvorna för Sveriges export och import för motsvarande tid.
170. Kaffedrickandet är för öfrigt ett ondt, ja, en verklig fara för vårt folk, och borde redan af denna orsak motarbetas lika kraftigt, som superiet. Industriarbetarne isynnerhet och icke minst deras hustrur förstöra sig och sina barn med kaffe. Sannolikt är det icke bara alkaloiden kaffein, som verkar skadligt på organismen, utan en del andra ämnen, som bildas vid kaffets rostning (torrdestillation) t. ex. fenoler. Det är ju alldeles icke underligt, om dessa ämnen verka störande på de enzymer, som ha att genomföra nutritionsprocessen. Skadligast verkar kaffet naturligtvis, då det stundom rent af får ersätta verklig föda.
171. Spritens skadlighet behöfver här icke påpekas. Vid tobaken åter torde vara lämpligt fästa uppmärksamheten därpå, att vid rökning nikotinet sannolikt verkar långt mindre skadligt än torrdestillationsprodukterna. Cigarren, cigarretten, pipan är en gasgenerator, som alstrar koloxid, kolväten, fenoler etc., och dessa ämnens ständiga inverkan vid respiration och nutrition kunna endast synnerligen kraftiga personer någon längre tid utan skada fördraga.
172. Jfr. T. T. 1908: 81.
173. T. T. 1907: 285.