Femtonde scenen.
Knut Almlöf translation
DE FÖRRA. HILLER. AMELIE.
HILLER. Ändtligen har jag nått mitt mål. Mitt system är ofelbart; just nyss säger mig min hustru att hon gärna far med nattåget!
MÖRK. Gratulerar, gratulerar, herr Hiller.
HILLER. Har ni profvat min metod? Hvad? Den är präktig ... hvasa?
MÖRK. Jo-o, jag tackar er på det hjärtligaste!
BÄRAREN ropar. Skynda er, mitt herrskap, skynda er! Alla rafsa ihop sina små reseffekter.
AMELIE från höger; faller i vanmakt. O! ... mitt hufvud ... mitt gamla onda ... Hiller, Hiller!
HILLER springer till henne. Hur är det ... hvad fattas dig!
MÖRK till August. Aha! ... där sitter »den tillbedda ängeln». Tager biljetten ifrån August.
HILLER. Men tåget går ju genast ... Amelie ... vatten ... vatten! Springer omkring.
DOROTHEA går till Amelie. Se här, min fru, jag afstår mitt luktsalt åt er.
AMELIE som ända dittills tyckts vara utan sans. Tack så mycket, min fru.
MÖRK. Adjö, herr Hiller! ... Lämnar honom biljetten. Håll till godo ... ert system är ofelbart ... men ni kan behålla det för egen räkning tillika med era sparlakansläxor! Alla gå medan Hiller sysselsätter sig med Amelie. Man hör ringning utanför.
Ridån faller.