2. Rättigheter och skyldigheter i ekonomiskt hänseende.

Skyldighet att betala skatt till statskyrkan och dess prästerskap åligger alla, oafsett huruvida de tillhöra statskyrkan eller ej. Ingen är alltså befriad därifrån, därför att han tillhör främmande trossamfund eller utträdt ur statskyrkan. Utskylderna till kyrka och prästerskap påföras och indrifvas också alldeles som skatter till stat eller kommun.

I allt detta kan man se en viss utvidgning af statskyrkans makt under senare tid, ty förr (före 1862) utgingo åtskilliga afgifter till kyrkan såsom s. k. jura stolæ, d. v. s. särskilda afgifter för prästs biträde vid kyrkliga förrättningar, hvilka afgifter alltså icke behöfde erläggas af andra än dem som anlitade prästen.

I och med den förändringen att kyrkan tvångsvis i form af skatter uttar alla kyrkliga afgifter ha däremot de särskilda afgifterna bortfallit. Hvarken i de fall, där anlitande af präst är frivilligt, t. ex. till barndop, eller i de fall, där det är tvunget, t. ex. till vigsel, behöfver sålunda detta biträde numera medföra någon kostnad. Präst är skyldig att utan betalning värkställa samtliga kyrkliga förrättningar och utskrifva samtliga prästerliga intyg eller bevis.

Rätten att besluta om afgifter till kyrka och prästerskap tillkommer — inom vissa gränser, för hvilka här ej kan redogöras — hvarje församlings kyrkostämma.

Bestämmelserna om kyrkostämma äro i hufvudsak följande:[L]

Rösträtt på kyrkostämma ha alla på kommunalstämma eller vid allmän rådstuga röstberättigade med undantag af främmande religionsbekännare och dem som anmält sig till utträde ur statskyrkan.

Närmare angifvet tillkommer rösträtt på kyrkostämma enligt dessa regler en hvar som är 1) myndig, 2) välfräjdad, 3) svensk undersåte, 4) medlem af kommunen, 5) förbunden att erlägga skatt till densamma samt 6) ej häftar för oguldna kommunalutskylder, 7) ej befinner sig i konkurs och 8) ej tillhör främmande trossamfund eller anmält sig till utträde ur statskyrkan. Dessutom måste man för att äga rösträtt i stad betala minst en krona i »allmän bevillning» till staten (s. k. kronoskatt) samt, hvad både stad och land angår, ha hunnit bli uppförd i kommunens röstlängd.

Förbundna att erlägga skatt till kommunen äro såsom regel alla medlemmar af densamma hvilka af taxeringsmyndigheterna uppförts till allmän bevillning. Till allmän bevillning skall åter uppföras en hvar som antingen äger fastighet, värd minst 100 kronor, eller också har minst 500 kronors inkomst om året. (I vissa fall kan friheten att erlägga allmän bevillning utsträckas ända till 700 kronors årsinkomst.)

Ogift kvinna, änka eller frånskild hustru, som uppföres till bevillning och alltså måste skatta till stat och kommun, har kommunal rösträtt likaväl som man. Gift kvinna saknar däremot i praxis sådan rätt, enär mannen uppföres till bevillning och får skatta både för sina egna och för hustruns inkomster och egendom.

Bolag, som betalar skatt till kommunen, har rösträtt. För omyndigs skattskyldiga inkomst eller fastighet röstar förmyndaren.

Vid omröstning på kyrkostämma gäller — utom i Stockholm, där reglerna äro något afvikande — alldeles samma röstberäkning som på kommunalstämma eller vid allmän rådstuga, d. v. s. man äger, med vissa begränsningar, röster i förhållande till hvad man betalar i allmän bevillning (enligt den s. k. graderade eller fyrk-skalan).

Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas, en på våren före maj månads utgång, en i oktober och en i december. Dessutom kan i vissa fall hållas extra kyrkostämma. I hvarje fall skall kyrkostämma kungöras från predikstolen minst en vecka före stämman. På annat sätt, t. ex. genom annons i tidningarna, behöfver den däremot ej kungöras. I hvilket fall som hälst böra inträsserade vara påpassliga, så att en kyrkostämma ej går dem förbi. Särskilt viktig är oktober-stämman, ty då skall utgifts- och inkomstskatten för kyrka och skola bestämmas. Likgiltighet för kyrkostämma hämnar sig i form af ökade utskylder till kyrkobyggnader m. m., det torde erfarenheten mångenstädes ha visat.

Besvär öfver kyrkostämmobeslut kunna anföras, först hos Konungens Befallningshafvande eller domkapitlet, därefter hos Kongl. Maj:t. Hos de förstnämnda myndigheterna skola besvären ingifvas 30 dagar från det beslutet upplästes i församlingens kyrka, utom i Stockholm, där besvärstiden endast är 14 dagar. —

Slutligen må betonas, att kyrkostämma icke blott beslutar om afgifter till kyrkan samt väljer kyrkoråd, utan äfven handlägger folkskole- och uppfostringsärenden. Sålunda fattas där beslut om afgifter till folkskolan och till uppfostran af vanartade barn, anordnande af folkskoleundervisningen, vidare väljas där folkskolelärare och skolråd m. m. Det är alltså äfven medborgerliga rättigheter och viktiga sådana, som beröfvas de från kyrkostämma uteslutna, d. v. s. främmande trosbekännare och ur statskyrkan utträdda.

I detta sammanhang kan f. ö. påpekas det olämpliga uti att, såsom med lagens tillåtelse i praxis ofta sker, kyrkorådet och skolrådet sammanslås till ett gemensamt kyrko- och skolråd. Till medlemmar af detta råd få nämligen icke väljas andra än »för gudsfruktan och nit» kände män (enligt bestämmelserna för kyrkorådet, hvilka bestämmelser äfven gälla för det sammansatta kyrko- och skolrådet).

Bättre att ha ett särskilt kyrkoråd och ett särskilt skolråd, för hvars medlemmar det ej erfordras några kyrkliga egenskaper, utan i stället hvad som värkligen behöfs, nämligen nit för skolväsendet.