ANMÄRKNINGAR.

I sanskritord uttalas g alltid hårt, j såsom lent eng. j, y såsom svenskt j, sh såsom sj i sjö.

Denna svenska text är bygd på A. Besants och Bhagavan Das' sanskrituppl. med engelsk interlinearöversättning. Vid val av rytmer ha samma fria principer följts som i Sir E. Arnolds poetiska tolkning till engelskan; denna har även anlitats vid rytmerande av egennamnen, samt, då så tarvats, för textens ytterligare belysning. F. Hartmanns tyska poetiska version och W.Q. Judge's tolkning ha även stundom anlitats; — den sistnämnda är snarare ett slags kommentar än en översättning, och kan med stor fördel användas vid sidan av den poetiska texten såsom förklaring till dennas innebörd. Då poetiska hänsyn betingat uteslutningar (dessa beröra i allmänhet de samtalande personernas egennamn i vokativ), bifogas dessa här nedan, föregångna av tecknet +. För övrigt är föreliggande svenska text så ordagrann översättaren blott kunnat göra den. Sanskrittermer ha dock så vitt möjligt undvikits (jmfr. Nyckel till teos., sid. 158), men de återfinnas delvis här nedan bland anmärkningarna eller i noterna nedom varje sida. Anlitandet av dessa anmärkningar och noter är att rekommendera, om texten skall användas vid meditation eller studium.

I.

1) Dhritarashtra är den Blinde Härskaren, för vilken hela Mahabharata förtäljes av Sanjaya (= den Segerrike). — Vid varje nytt avsnitt av eposet (således även i början av Bhagavad-Gita) ber denne sin sagesman fortsätta berättelsen, och en inledning följer, som förmedlar sammanhanget med de övriga delarna av den större episka cykeln. — En läsare, som ej känner sig manad att fördjupa sig i studiet av denna senare, torde göra klokast i att begynna den första genomläsningen av Bhagavad-Gita med den korta anmärkning översättaren bifogat framför titelbladet, och därefter genast övergå till 2:dra sångens början, eller åtminstone till sid. 9, där den kursiverade inledningen slutar. — För intresserade teosofer bifogas här översättning resp. tolkning av de i denna inledning förekommande egennamnen, enl. F. Hartmanns tyska översättning.

Kurukshetra, "ärans fält", den mänskliga tillvaron. Pandu, den Vitgule, Bleke. Duryodhana, svår att bekämpa. Drona, formen, kärilet. Drupada, "Träfoten". Bhima, den Förskräcklige, Fruktansvärde (= egenviljan). Arjuna, vit, ljus (= människan). Virata, den i härskandet kunnige. Yuyudhana, kämparen. Dhristaketu, det djärva banéret. Ghekitana, den vetande. Kashi, den slutna handen, (enl. A. Besants not däremot helt enkelt = det n.v. Benares). Purujit, som besegrat många. Kuntibhoja, Kunti'ernas härskare. Shaibya. F. Hartmann läser Shaivya, Shiviernas konung, — den väldige eg. "en tjur bland män", d.v.s. en väldig man. — Judhamanyu den i striden förgrymmade. Uttamauja, (P. Hartmann läser Uttamandschu), den högsta kraften. Subhadra, härlig, förträfflig. Bhishma, den väldige (den andliga viljan). Karna, öra. Kripa, medlidande. Vikarna, den öronlöse. Asvatthama, hästens kraft (viljan). Saumadatti, ättling av Somadatta, den av Soma beskärde; — Soma åter är den heliga drycken i hinduernas religion, men har även en djupare, mystisk betydelse (jmfr. IX:de kv., shl. 20; XV:de kv., shl. 13). Krishna, den dunkelblå. Den som segrat över Sina sinnen = Hrishikesha. Yudhishthira, den ståndaktige. Nakula, den oädle. Sahadeva, den gudalike. Shikandi, den manlige. Dhrishtadyumna, den djärva kraften.

3) + o ädle Guru (d.v.s. mästare, lärare). 7) + dem nämner jag dig till upplysning. 10) bet. är omtvistad. 11) + alla hövdingar I. 12) + För att uppmuntra honom. 13) + trummor, kohorn o.s.v. 14) eg. av Madhava och av Pandus son, d.v.s. av Krishna och Arjuna. 15) Han som segrat över Sina sinnen = Hrishikesha. Gudagåvan = Devadatta. Vargabuken = Vrikodara; 16) de tre lurarna heta Anantavijaya (= Ändlös seger), Sughosha (= Honungston), Manipushpaka (= Juvel-blomman). 17) eg. Kashis kung med bågen, Shikandi den mäktige vagnkämpen. 19) eg. i Dhritarashtras söners hjärtan. 21) Oföränderlige = Achyuta. 24) fursten eg. Gudakesha; Krishna eg. Hrishikesha, "mitt emellan de båda härarna" = till Antaskarana, d.v.s. bryggan eller stigen mellan människosjälens jordiska och himmelska del. 26-27) Texten uppräknar onklar, farfäder, lärare, morbröder o.s.v. 32) + o Govinda (= koägare). 34) jmfr. 26-27. 36) eg. "Vilken glädje kan bli vår, o Janardana (= Du som fäller härar), om vi döda dessa söner av Dhritarashtra? Om vi döda dessa våghalsar, o.s.v." 40) laglöshet + inom hela ätten. 41) + o Krishna! + o Varshneya! 44) eg. "de mäns vistelseort, vilkas ätts dharma utslocknar, är ett ständigt helvete, o Janardana! så hava vi hört sägas." 47) Ordet "furst" är av övers, tillagt.

II.

3) Du fiendernas gissel = Parantapa. 5-8) De lyriska partierna äro något friare översatta. 9) eg.: "och sade till Govinda." 10) Herren = alla Sina sinnens kuvare (Hrishikesha). 19) En teosof, vars omdöme måste ställas mycket högt, skulle här föredraga "själ" framför "ande" samt "dräpa" framför "mörda". 22) Eg. kroppar ej blott en (fysisk) kropp. — En kristen läsare hänvisas till Pauli Epistlar och deras utsagor om uppståndelsekroppen m.m. 24) här upprepas: "ofuktbar, oförtorkbar", vilka ord redan till tanken ingå i 23, så att jag ej ansett svensk vers medge dessa begrepps omtagning här. 28) + o Bharata. 38) + vinst och förlust. 46) eg. lika nyttig som en brunn, en pöl. 49-50) o.ff. Förnuftet Självt = Buddhi. — Jag är medveten om det bristfälliga i denna övers., men kan ej finna någon bättre. På andra ställen har jag blivit tvungen att återge Buddhi med insikt, visdom, tanke o.s.v., härutinnan i allmänhet följande A. Besants föredöme. Buddhi är egentligen all den högre insikt, visdom, ingivelse o.s.v., som förenar människan med Gud. 51) eg. de Vise … gå till salighetens säte. 55) eg. i SJÄLVET av SJÄLVET. 65) tanken = Buddhi. 69) Det som är natt för alla varelser är vakandets tid för den disciplinerade mannen (sannyasi); när andra varelser vaka, då är natt för munin som ser. 72) Eg. Detta är Brahman's tillstånd … han uppnår Brahman's Nirvana.

III.

4) ej häller når hon fullkomligheten genom blott försakelse. 11) Ljusets Andar = Devas. 18) Han har ej intresse för ting som göras i denna värld, ej heller för ting som icke göras. 27) Naturens trenne krafter = gunas. 35) Plikter = dharma. 36) höge Lärare, eg. o Varshneya. 38) "Detta här", i mots. till "DET", = det Eviga. — Någre översätta "Detta här" med "kunskapen". 40) Förnuftet = Buddhi. 41) din håg, eg. dina sinnen; varda vis och fri, eg. vinna visdom och kunskap.

IV.

5) + o Fiendernas gissel. 6) av egen makt, eg. av egen maya, i aktiv betydelse = vilja och makt att skapa maya, enl. innebörden av en not till sanskritupplagan. 26) Hörseln och Ljudet nämnas här särskilt. 31) + o bäste du av Kuru-ättlingar. 32) inför Brahman — "Inför Veda" är en annan tolkning.

V.

1) + o Krishna! 4) Forskningen = Sankhya. Religionen = Yoga. 6) Helgonet = Muni. 9) "icke Jag" är tillagt av övers. 14) own-nature, svabhava. 20) insikt = Buddhi. 22) moder eg. moderliv (womb) + o Kuntis son. 24) det EVIGA = Brahman. 25) Gud = Brahma. Vis = Rishi. 27) den helige, = Sage, Muni.

VI.

3) man = Muni. 15) håg = Mind, manas. 16) + o Arjuna. 20) då självet skådar SJÄLVET genom Självet. Övers. skiljer sig här något från A. Besants "det i vilket han, (Yogin), seende SJÄLVET genom SJÄLVET, är tillfredsstäld i SJÄLVET." 23) "Yoga, denna frihet" o.s.v. Detta innebär en ordlek, som ej lämpligt kan återges: "Yoga" = bundenhet vid det Högsta. Jmfr.: "Mitt ok är ljuvligt och Min börda lätt." 34) hågen = manas.

VII.

4) Själviskhet = Ahamkara. 5) + o hjälte med den starka armen du. 8) Skrifter = Vedas. 11) eg. längtan som ej är motsatt mot plikten. 15) Asurisk art. 19) den stora själen = Mahatma. 24) insikt = Buddhi. 27) + o Bharata.

VIII.

1) o Höge Ande = Purushottama. 4) alla andars kraft = Purusha. 7) tanken och hjärtat = Manas och Buddhi. 8) + o Prithas son. 11) Gudomlig renhet = Brahmacharya. 23) hela världens rund, "allt det här", i mots. till "DET". 25) och föreg. I Hemliga Läran av H.P.B., I, kommentarie till stanza IV, (p. 113-114 i den engelska uppl., p. 123 i den svenska) heter det att detta ställe är allegoriskt och syftar på de gudomliga väsen som styra de kosmo-psykiska makterna i elden, ljuset o.s.v. — D.v.s. den som söker ljuse Andar med glädje, når dem, o.s.v. För att åtminstone i någon mån göra detta fattligt för en västerländsk publik har stället återgetts fritt; — en teosof bör dock ingalunda stanna vid den bristfälliga ordalydelse, som av översättningens allmänna kynne nödvändiggjorts, utan utförligt jämföra det citerade stället i Heml. Läran med notens ordagrannare översättning, och draga sina slutsatser.

X.

11) + o Kuntis son! 16) + förfädrens offer. 20) himlen = Sura-Indra-loka. 23) + o Kuntis son! 25) andar = elementaler.

X.

6) de store siarne = de 7 Rishis. 20) Arjuna eg. Gudakesha. 21) Vindar = Maruts. 22) Vasava = Indra, Ljusets Gud. 23) Pavaka = Eldens Gud. 24) Skanda = Krigsguden. 25) siare = de store Rishis, — i himlen är ett tillägg av mig. Chitraratha = den i strålvagn farande. (Solen i sfärernas harmoni?) 26) siare = de gudomlige Rishis. 27) odödlighetens dryck = Amrita. Airavata = Indras vita elefant. 28) Kärleksguden Kandarpa. 29) Döden = Yama, drakar = Nagas. 30) Jättar = Daityas. 31) Rama, en av den indiska mytologins högsta och ädlaste heroer, hjälten i eposet Ramayana. Jmfr. E. Schuré, les Grands Initiés — die Grossen Eingeweihteun 39) + o Arjuna.

XI.

9) + o Konung. 15) Siare o. Vise — Rishis och Visdomsormar. 21-22) uppräkna Suras (= änglars skaror), Maharshis, Siddhas såsom de vilka ropa "Svasti!" och sjunga hymner, Rudras, Vasus, Sadhyas, Adityas, Vishvas, Ashvins, Maruts, Ushmapas, Gandharvas, Yakshas, Siddhas och Asuras såsom de vilka betrakta Hans åsyn i undransfyllda skaror. 32) jag tillägger "Arjuna". 36) troll och vättar = Rakshasas; dvärgar = Siddhas. 46) skepnaden Du burit, eg. "Din fyraarmade skepnad". 48) + du främste bland Kurus. 50) höge Ande = Mahatma. Jag tillägger "furst" framför Arjuna.

XII.

9) Yoga-övning = utövning av Yoga. + o Dhananjaya. Den sista shlokan har jag enligt F. Hartmanns exempel återgivit något vidlyftigt för att få fram det ytterst rika innehållet i sanskrittexten. Jag kan dock ej finna att detta skulle utgöra någon frihet emot originalet. Ordagr.: "Sannerligen, de som i enlighet med Mina läror taga del av denna Min Amrita-Dharma (= odödlighetens och rättfärdighetens gudadryck), begåvade med tro, med Mig såsom sitt Högsta (Mål), de äro Mina dyrkare, och Mig översvinneligt kära."

XIII.

1) + o Kuntis son. 4) anses av sir E. Arnold såsom en interpolation av en Vedantist. 5) Jagskaps-kraften = Ahamkara. Sinnenas fem föremål eg. sinnenas fem födoämnen. 6) ett fast förstånd eg. fasthet och förstånd. 7) godhet = menlöshet, vördnad för de vise, tjänande av läraren. 13) förnimmer eg. hör. 24) Annie Besant stavar SELF — Self — SELF. 26) eg. o bäste bland Bharatas!

XIV.

1) vise män = munis. 5) Något utförligare framstäld än i originalet. 10) + o Bharata. 16) "Det sägs att renhet föds av sattvas klarhet, men smärta genom rajas' lidelse, och brist på insikt genom tamas' mörker." (Bortlämnad av poetiska skäl.)

XV.

7) Manas = tanken; Prakriti = Materien, Naturen. — 13) "Jag varder Soma"; en annan övers, är "Jag varder den fuktiga månen."

XVI.

1) o.ff. Skrifterna = Shastras; godhet = menlöshet frånvaro av förtal — absence of crookedness. 3) frigjordhet från avund och stolthet. Då avunden redan nämnts, har jag tvungits att bortlämna den här av poetiska skäl. — Uppriktighet = purity. 7) ej heller till sitt uppförande.

XVII.

4) spöken + och elementaler. 7) + hör även om dessa. 18) + och av skryt.

XVIII.

1) Keshi, en demon utsänd av konung Kansa för att döda Krishna. 3) "bör försakas" + såsom ett ont. 4) lejon eg. tiger. 34) + o Arjuna — + o Partha. 36) du främste, eg. o du tjur. 46) världen eg. "det här", this.

<tb>

Om boken användes vid meditation i en loge, torde iakttagas, att varje shloka (ungef. = strof) slutar vid motsvarande arabiska marginalsiffra, utom i några fall, då den slutar mitt i en rad. Vid III, 6, IV, 40, V, 7, 12,VI, 2, 36, 44, VII, 9, VIII. 20 står siffran en rad högre än shlokans slut, och vid II, 37, IV, 2, XIII, 5, II en rad lägre än shlokans slut.